Omvända tarotkort – måste du tolka dem?

Måste du lära dig att tolka omvända tarotkort – alltså kort som hamnar uppochner när du gör läggningen? Nej. Som nybörjare räcker det utmärkt att läsa alla kort rättvända. Omvänt är ett valfritt extra lager som du kan lägga på senare om du vill, inte en regel du bryter mot om du hoppar över det. Här reder jag ut varför, vad de tunga tarotförfattarna faktiskt gör, och den enda regel som spelar roll oavsett vad du väljer.

Behöver du tolka omvänt som nybörjare?

Det korta svaret är nej. Att läsa enbart rättvänt är ett fullt giltigt sätt att läsa tarot, inte bara en genväg för nybörjare. Det viktiga är att förstå att det här är ett val som är upp till var och en att göra, inte en regel – och att det ena inte utesluter det andra. Du kan läsa rättvänt ett tag och lägga på omvänt längre fram, eller variera från läggning till läggning beroende på vad du är ute efter. Det finns inga rätt och fel.

Därför kan du skippa omvänt i början

Det finns några konkreta skäl att vänta med omvända kort tills grunderna sitter:

• 78 kort är redan mycket att lära sig. Lägger du på omvänt fördubblas antalet betydelser till 156 – innan ens de rättvända sitter i ryggmärgen.
• Det omvända lagret finns ofta redan i det rättvända kortet. Tre i svärd är hjärtesorg även rättvänt, och Djävulen är bundenhet och tvångsmönster även rättvänt. Du tappar alltså inte nyansen – den finns i kortet oavsett hur det ligger.
• Det handlar inte om ”aldrig”, bara om ”inte än”. När du är trygg i de rättvända kan du lägga på omvänt om du vill.

Men det skarpaste argumentet är ett annat, och det är värt att ha i bakhuvudet. Ju fler tolkningsmöjligheter ett kort har, desto lättare är det att i efterhand omedvetet välja just den tolkning som bekräftar det du redan trodde. Det är bekräftelsebias och Barnum-effekten som spelar in, och tarot är extra känsligt för dem eftersom korten är så öppna för tolkning. Att läsa enbart rättvänt är därför inte bara enklare, utan det ger också en begränsning som håller läsningen ärligare. Färre rattar att skruva på tills det ”stämmer” betyder mindre utrymme att lura sig själv.

Du är inte ”efter” – så här läser de flesta

När jag frågade följarna på Instagram om de tolkar omvända kort svarade 72 procent nej. Det är förstås ingen vetenskaplig undersökning, men det säger något ändå: att läsa rättvänt är inte ett nybörjarstadium man skäms över, utan det vanligaste sättet att läsa. Så om du har fått för dig att ”riktiga” tarotläsare alltid använder omvänt kan du släppa den pressen.

Den enda regeln som spelar roll

Om du bara tar med dig en sak från den här texten, låt det vara det här: bestäm innan du lägger ut korten om du ska tolka omvänt eller inte, och håll dig till beslutet hela läggningen ut. Vilket läger du väljer spelar mindre roll – det viktiga är att du vet varför du gör som du gör. Det är också precis vad Benebell Wen lyfter fram: poängen är inte vilket spår du väljer, utan att valet är medvetet. Risken annars är att du ändrar dig mitt i, börjar tveka inför varje kort, och tappar tråden i läsningen.

”Korten hamnar ju åt alla håll” – det praktiska

En vanlig nybörjarfråga: korten blir vända åt olika håll när man drar, samlar ihop och blandar dem – är det ett problem? Nej, så beter sig en lek som faktiskt används. Har du bestämt dig för att inte tolka omvänt vänder du helt enkelt rätt på de kort som ligger uppochner i samma stund som du lägger ut dem. Du behöver inte sitta och rätta hela leken i ordning före varje läggning. Vänd rätt, läs bilden, gå vidare. Att slippa fastna i ”oj, är det här något dåligt?” är för övrigt ännu ett skäl att vänta med omvänt i början.

De olika skolorna – för dig som vill gräva djupare

Det fina är att det inte finns något facit, inte ens bland de tunga namnen. Det visar att omvänt faktiskt är en metod man väljer, inte en regel man måste följa.

Mary K. Greer har skrivit en hel bok om bara omvända kort och katalogiserar där tolv olika sätt att läsa dem. Några av de mest användbara: kortet kan peka på något som är blockerat eller ett motstånd, en projektion där du projicerar något på någon annan, eller något fördröjt och svåråtkomligt. Det kan också handla om något inre och privat snarare än yttre och offentligt, en ren negation av den rättvända betydelsen, eller tvärtom något överdrivet och överkompenserat. Poängen är inte att memorera alla tolv, utan att se hur många olika saker ett omvänt kort kan betyda – vilket också är kärnan i biasproblemet ovan. Du kan läsa mer om det här i Greers bok om omvända kort.

Benebell Wen, vars ansats är uttalat analytisk och jungiansk snarare än spådomsinriktad, använder i stället minnesregeln WIND för att tolka ett omvänt kort: W för weakened (energin är försvagad och nedtonad), I för inverted (betydelsen vänds till sin motsats), N för negative (ett negativt inflytande, särskilt för hovkort) och D för delay (något är på väg men har inte mognat än). Hennes Holistic Tarot är ett bra fördjupningsverk för den som vill ha en strukturerad genomgång utan mystik.

Det går också att läsa tarot på djupet helt utan omvända kort. Aleister Crowley och Golden Dawn-traditionen använde dem inte alls. I stället byggde de nyans genom elementär dignitet: ett korts grannar stärker eller försvagar det beroende på om deras element samspelar eller krockar, och ett kort omgivet av motsatta element blir försvagat – ungefär samma funktion som en omvänd, negativ betydelse, fast utan att något kort ligger uppochner. En hel, seriös tradition får alltså all sin nyans ur kombination och sammanhang, vilket sammanfattas i Crowleys The Book of Thoth.

Tarotforskaren Robert Place läser också utan omvända kort. Och ser man till historien är hela tolkningslagret – inklusive de omvända betydelserna – ett relativt sent påfund. Tarot började som ett kortspel på 1400-talet, och de esoteriska och spådomsmässiga betydelserna lades på först till på 1700-talet, av personer som Court de Gébelin och Etteilla. Det är värt att ha med sig nästa gång någon antyder att du måste tolka omvända tarotkort. Vill du läsa mer om den historiska bakgrunden är Places mer historiskt inriktade verk en bra startpunkt.

I det här avsnittet pratar jag och Elin igenom exakt den här frågan:

Vill du komma vidare?

Det enklaste sättet att komma igång är att välja en lek du tycker om att titta på – gärna en där hela Lilla arkanan är illustrerad, så att du har konkreta bilder att tolka. Du hittar sådana bland våra nybörjarvänliga lekar.

Och vill du ha en jordnära, svensk ingång till tarot – med exakt den hållning jag beskriver här – har jag samlat den i nybörjarboken Flumfri tarot för nybörjare, som du hittar bland våra böcker. De djupgående böckerna om omvända tarotkort ovan är nämligen alla på engelska och tunga referensverk; det här är den svenska utgångspunkten. Vill du sedan ta steget från lösa kortläggningar till mer sammanhängande läsningar finns snart kursen på Tarotkurs.se.