Det första jag vill säga är det här: alla som lägger tarot har gjort bort sig, jag också. Jag har stirrat panikslaget på Döden, jag har blandat om leken tills den ”svarade rätt” och jag har suttit med näsan så djupt i guideboken att kaffet hann kallna. Misstagen nedan är alltså inga pekpinnar utan mina egna erfarenheter. Förr eller senare gör du dem också, men känner du igen dem i tid kan du fortare göra om och göra rätt.
1. Du tolkar korten för bokstavligt
Döden dyker upp och pulsen sticker iväg. Djävulen: kallsvett. Tornet: nu rasar allt ihop.
Andas! Ingen tarotlek har någonsin tagit kål på någon.
Tarot är ett symbolspråk som talas i symboler och arketyper. Döden handlar nästan alltid om att något behöver ta slut för att något annat ska kunna börja – en fas, en vana, eller kanske en självbild som blivit för trång. Tornet river det som stod ostadigt, så att du kan bygga något som faktiskt håller. Och Djävulen pekar oftare på kedjor vi själva har smitt – vanor vi innerst inne vet att vi borde bryta – än på svavel och ondska.
Ett exempel ur min egen tarotdagbok: när Tornet dök upp för mig i somras skrev jag inte ”katastrof på ingång” utan ”bygg på en stabil grund”. Odramatiskt, men samtidigt väldigt användbart.
2. Du ställer fel frågor – eller samma fråga tio gånger
Svaret blev inte det du hoppades på, så du blandar och drar igen. Och igen. Vid tredje försöket ger leken med sig och du får svaret du ville ha – som förstås är värdelöst, eftersom du redan bestämt det själv.
Korten är ingen snöglob man skakar tills motivet blir vackrare.
Ofta sitter problemet i själva frågan. ”Kommer mitt ex tillbaka?” är en fråga som gör dig passiv: oavsett svar sitter du kvar i väntrummet. Fråga i stället: ”Vad behöver jag förstå om den här relationen för att kunna gå vidare?” Samma ämne – men nu är det du som sitter i förarsätet.
En enkel tumregel: öppna frågor slår ja/nej-frågor, och en genomtänkt läggning slår tio panikslagna.
3. Du behandlar guideboken som facit
Häftet som följer med leken är en vägledning, inte ett absolut facit. Läser du innantill vid varje kort blir läsningen stakig och mekanisk – ungefär som att hålla ett bröllopstal genom att läsa högt ur ordboken.
Gör så här i stället: titta på bilden först. Vad fastnar blicken på? En färg, en gest, ett ansiktsuttryck? Det du reagerar på är nästan alltid stället där tolkningen börjar. Slå upp kortet efteråt och låt boken bekräfta, nyansera eller utmana det du såg.
Och ja – jag hör ironin i att en person som skrivit en hel bok med kortbetydelser säger åt dig att inte börja i boken. Men det är precis så Flumfri tarot för nybörjare är tänkt att användas: intuitionen först och boken som blott ett stöd. Hellre en bok på bordet bredvid korten, i stället för att du googlar med ena handen och tappar fokus med den andra.
4. Du stirrar dig blind på ett kort och missar helheten
En läggning är inte en samling isolerade öar. Den är mer som en serietidning: rutorna hänger ihop, och berättelsen uppstår i tomrummet mellan dem.
Zooma ut och titta på bordet som helhet. Ovanligt många svärd? Då går tankarna på högvarv – och kanske konflikterna. Mycket bägare handlar om känslolivet, stavar om energi och handlingskraft, pentagram om det konkreta: kropp, pengar, vardag. Lägg också märke till vart figurerna tittar. Vänder de sig mot varandra eller bort från varandra? Ibland säger blickriktningen mer än kortets namn.
5. Du drar kort i fel sinnesläge
Klockan är två på natten, du är ledsen, och du drar ”bara ett kort till” om samma sak. Vi vet båda hur det slutar.
Korten speglar dig. Är du uppriven, desperat eller väldigt angelägen om ett visst svar färgas tolkningen av oro eller önsketänkande – och då läser du inte längre korten, du läser din egen ångest med korten som rekvisita. Landa först: en promenad, några djupa andetag, en kopp te. Och gäller frågan något riktigt känsligt kan det klokaste vara att låta någon annan lägga korten åt dig.
Det viktigaste av allt
Tarot visar den mest sannolika vägen utifrån din nuvarande energi och dina nuvarande val. Inget av det är hugget i sten. Du har alltid din fria vilja och kan forma ditt eget öde.
Och om du trots allt gör något av misstagen ovan igen i morgon? Välkommen i klubben! Det är så man lär sig.
PS. Vill du ha kortbetydelser, läggningar och flumfri vägledning samlat mellan två pärmar – bland annat läggningarna för riktiga beslut i kapitel 7 – hittar du min bok Flumfri tarot för nybörjare i butiken.
1 kommentar
Ja det är så lätt att hoppas på ett svar utanför mig, istället för att söka i mitt inre för- och dunkla omedvetna
Tack för dina betraktelser!